fredag 26 februari 2010


Effektiv flyttstädning

Manlig b ärhjälp

Flytten

Förlåt för den dåliga uppdateringen. Vi antar att ni suttit på nålar sedan det senaste. Mycket har i alla fall hänt.. Den kanske största händelsen är att vi har flyttat. Detta för att vår trevliga trio utökades med en person. Mickans pojkvän Felix kom på besök från Thailand. Vi lämnade därför vår enkla boning på Hall street för Curlewis street, tre kvarter bort. Den positiva förändringen är att den är större. Två sovrum och ett mycket rymligt vardagsrum. Den negativa är att vi delar den med en hel del andra hyrasgäster. Varje kväll när mörkret lagt sig över Bondi kryper kackerlackorna fram ur sina gömmor för att ta del av det vi ätit under dagen. Alla dessa kakerlackemöten har dock gett oss lite skinn på näsan så det är få som passerar lägenheten obemärkta utan att vi är där med sprayen.. Vi behöver inte längre heller inta krigsposition varje gång en kackerlacka passerar vår väg. Vi insåg tillslut att det faktiskt är vi(tillsammans med vår spray) är den part som utgör störst hot i mötet med dem små djuren.

Hej på ett tag, mer uppdateringar kommer inom kort...



fredag 12 februari 2010

Fredag eftermiddag





Dagarna spenderar vi ömsom på stranden och steker ömsom i sunkiga lägenheter. Än så länge har sökandet inte gett resultat men vi väntar tålmodigt. Vi har dock fått napp på jobbfronten, i skrivande stund befinner sig Mickan faktiskt på ett provjobb. Imorgon blir det vår tur (Johanna och Elsa). Vi ska alla tre provjobba på samma ställe, det heter Piano Room och är någon form av bar/nattklubb.

Som förberedelser har vi har vi inte bara peelat tänderna med sand och tandkräm, vänt upp och ner på varje klädbutik i Bondi utan också genomfört en del serveringsövningar. Vår förmodade framtida arbetsgivare poängterade mycket tydligt att förmågan att bära en bricka var absolut vital. "Jaha" tänkte Johanna och drog en lättnadens suck. Elsa däremot anade oråd; "bara en bricka?". Senare kom det fram att brickbärnandet inte endast innefattade själva brickan, utan även diverse drickbara vätskor. Av drinkmenyn framkom att drinkarna inte var blandade av Zaranoff* och extraprisläsk. Det var alltså mycket pengar som stod på spel (läs: på brickan). Väl ute på gatan startade en språngmarsch som t o m hade gjort Usain Bolt svimfärdig. Hemma inleddes övningarna. Det serverades, på en smutsig skärbräda; olivolja ( inhandlad till extrapris såklart), lemonad i diverse överblivna petflaskor samt plastglas till bredden fyllda med kranvatten. I rasande fart bars denna "kreation" runt i lägenheten, upp och ner i trapphuset och sedan in igen. Vi konstaterade snabbt att vi var naturbegåvningar. Tills...
... Johanna tog sig både vatten och bricka över huvudet. Med sitt nyfunna självförtroende slank hon i sina högsta och smalaste klackar och började elegant men aningen ostadigt trippa runt för att servera olivolja till väntande gäster ( Elsa och Mickan). Halvvägs genom lägenheten ( den är inte stor) faller hon handlöst mot golvet. Genom lägenheten flyger "bricka" och diverse "drinkar". Mickan måste ducka för för att inte träffas av en särskilt elakt plastglas. Snopet tittar Johanna upp bakom en lång och genomblöt lugg och hävdar bestämt att hon faktiskt "la den där!" med mening. Övningarna avslutades abrupt då det stod klart att de inte tjänade sitt syfte; nervositeten hade tredubblats på 10 minuter och toaletten var plötsligt mycket välbesökt.

En annan taktik var att försöka höja varandra till skyarna, ordagrant.

Hej på ett tag!

*Rysk importvodka för 50kr/litern

Trubbel i paradiset







Trubbel, trubbel. Efter fyra trevliga veckor av semester har verkligheten hunnit ikapp oss. Verkligheten består av jobb och lägenhetsletande. Än så länge är vi arbetslösa och fattiga och på söndag blir vi dessutom utkastade på gatan och det är fortfarande oklart vart vi ska ta vägen. Trots vår ödesdigra situation försöker vi ha kul. Igår bjöd vi in nära och kära till vår enkla boning för lite mingel och avsked av Micki och Evelina som lämnar oss för Nya Zeeland. Efter en mycket uppskattad förfest gick vi ut för att utforska vi Bondis nattliv(som denna kväll bestod av en bar).

Solen har i alla fall bestämt sig för att dela med sig av sina strålar igen och i två dagar har vi försökt att återhämta den färg som vi tappade under den regniga veckan.

lördag 6 februari 2010

Söndag

Lite lätt regnigt


Varför köpa små paraplys när man kan sno ett parasoll?
I brist på annat att göra...
Elsa (SWE) och vår nyfunne vän Dan (AUS)

Hej hej hej!

Nyhetsrapport: Inga trauman, bara monsunregn! Det tar ca 10 sekunder från det att man lämnar dörren till att man är genomblöt. Himla roligt. Så för att fördriva dagarna har vi lite halvhjärtat börjat söka jobb och klippt håret på varandra (!).

Vi har försökt trotsa regnet och gå till stranden i alla fall, det var inte någon Einsteinidé. Det slutade utan solbränna men med väldigt blöta kläder. Igår kväll gick vi till en karaokebar och lyssnade på två tondöva asiater ge sig på Whitney Houston och Mariah Carey, mjukstart är bara för fegisar.

Vi besteg en polisbil :) blev tyvärr upptäckta av, hör och häpna, polisen!
De utlovade tvättbilderna, en bättre lösning.

Trauma

Vi har idag ägnat oss åt samtalsterapi och ångestbearbetning efter att ha upplevt en högst traumatisk gårdag. Vi vaknade på morgonen lyckligt ovetande om vad som väntade. Vi genomled också en sju timmars lång RSA-kurs, Responsibile Service of Alcohol. Fortfarande i tron om att det mest dramatiska under dagen skulle vara att skriva slutprovet och vänta på resultatet (det gick utmärkt, såklart).

Det var först på kvällen som händelsen som kom att ändra våra liv inträffade. Elsa och Johanna skulle gå ut och på balkongen och hade för säkerhets skull tagit med sig kackerlackssprayen ut. Som de överlevare vi är har vi för vana att alltid vara förberedda på det värsta. Johanna ber Elsa att spraya lite spray på en gammal persikokärna, i förebyggande syfte. Då sker det, våra värsta mardrömmar besannas! Från ingenstans utsätts vi för en kackerlacksattack. Johanna som inte är ett stort fan av djur flyger in i lägenheten. Elsa som ser allvaret i situationen förstår att det handlar om att vinna eller försvinna. Några minuter och en halv liter insektsspray senare går Elsa vinnande ur slaget.

Men segerlyckan blev inte långvarig. Den döda kackerlackans kompis hade bestämt sig för att hämnas sin stupade vän. Han smög sig in i vår lägenhet med endast ett mål; vendetta. När han upptäcktes väcktes förmodligen hela Sydney och de flesta förorterna. Vi hade blivit tagna på sängen och var obeväpnade. Där stod vi; Mickan längst fram med en delfinprydd bodyboard som sköld, Elsa tätt bakom iförd endast handduk i och med det överraskande bakhållet och Johanna längst bak hyperventilerande och totalt handlingsförlamad. Paniken spred sig ibland oss, kackerlackan hade klart övertag då han blockerade vägen till sprayen. Det såg inte ljust ut, tre hjälplösa damer mot en hämndlysten kackerlacka. Men som de strateger vi är lyckades Johanna och Mickan uppehålla kackerlackan medan Elsa satte språng efter kackerlackssprayen. De handlade om att äta eller ätas! Även denna gång stod vi levande kvar i slutet, efter att ha visat prov på tapperhet, styrka och list. De kallar oss trots allt inte krigshjältar för ingenting.

måndag 1 februari 2010

Fixardag

Idag har vi fixat. Punkt. Det kommer bilder snart men fixet innebar på det stora hela att sanera om vår lägenhet där djur byggt ett nöjesfält i mattan. Droppen var en morgon när en extra hyregäst uppenbarade sig bredvid förra veckans disk. Han (eller hon) hette fru (eller herr) kackerlacka (eller kackerlackinna) och var inte alls välkommen. Fixet innabar även en del turer till tvättomaten på hörnet. Ovanligt krånglig tvättmaskin. Vi hällde lite ”powder” i alla luckor inklusive i själva tvättluckan, valde ett program som såg långt och krångligt ut. Lite oklart hur det gick, de flesta kläder kom ut från maskinen rena (tror vi). Nu luktar det i alla fall gott i lägenheten (som för tillfället agerar torkrum å våra vägnar) tack på förhand, aparment.

Städ och fixdag: 4/5 toasts, kanonkul!